Tillbaka på avdelning 56

Jaha, ett litet avsteg från planen, i mitt tidigare inlägg skrev jag om klådan som orsakades av antibiotikan, det var ju inga problem att sluta med den... men sedan fram på em./kväll under lördagen så började jag få som uppstötningar...
Inte så att det kom som kräk eller kräkreflexer utan det bara kom som tillbehör till en rap typ... och det som kom upp var mörkt nästan svart...

Hmm blåbär?, kaffe? nej inte kunde jag lista ut vad... Söndag morgon. fortsatte uppstötningarna och då fattade jag, blod! Det som kom var blod jag kände nu smaken i munnen tydligt då jag ännu inte ätit något, sippade lite vatten och övervägde vad jag skulle göra... Ringa avd så klart!

Tänkt och gjort, sedan fick jag ta mig till avdelningen via ett ex antal timmar på akuten, ct-röntgen visade på ett litet tänkbart läckage men min opererande läkare hade förkastat det via telefon och menar att nej det är inte möjligt att det är ett läckage då alla mina värden har blivit så mycket bättre sedan sist... Hoppas att det inte går några prestigetroll i vården här, jag vill nämligen bara ha den  vård jag behöver för att komma härifrån och få börja må bra :)




Klååååda...

Jag har haft en gruvlig klåda i ansiktet, på halsen, ner över bröstkorgen ut på armarna... idag ringde jag till avdelningen på SÖS för att kolla vad jag skulle göra, jag hade mina misstankar om att det kunde vara antibiotikan. Fick prata med en syster där som konstaterade att det var med stor sannolikhet medicinrelaterat så bara att låta bli dem så skulle hon konferera med läkaren hur de skulla göra, jag frågade om hon då samtidigt kunde förklara lite närmare hur min kropp skulle kunna ta hand om all vätska.
 
Tillade att det hade blivit lite frågetecken på apoteket över den föreskrivna dosen på antibiotika... den var doserad 2x800 mg två ggr /dag, så höga doser kan man inte äta... hmm men sådana doser fick jag ju sista dagarna på avd... detta skulle hon också genast se över i journalerna, men nu skulle det inte ätas något alls tills jag fick veta annorlunda.

Efter någon timme ringde hon tillbaka och sa att jag skulle inte få någon annan antibiotika, vätskan skulle sakta men säkert försvinna från kroppen, det kanske inte går på en vecka det kanske tar några... och jag ska hålla koll på min temp nu extra noga när jag avslutar kuren och jag hoppas verkligen att klådan försvinner den är för jävlig =/

 

 

Hemma...

Halloj, fick åka hem på torsdagen med att artelleri av mediciner antibiotika, vätskedrivande och det vanliga kitet efter den GBP. Mår så där... kallsvettas och buken är svullen och uppspänd, läkaren sa att den mesta vätskan ligger inte i ödemet utan utanför och i resten av kroppen. Själva ödemet det man ser är hårt och även på den andra sidan av magen där det inte syns något så är det väldigt uppsvullet, känns som alla organ har minimal plats och det är till och med svårt att få i sig vatten. Fötterna var som svullna geléklumpar dem har blivit lite bättre nu så det går väl sakta men säkert åt rätt håll i alla fall.

Men det känns ändå stundvis efter 2 dagar hemma som att det inte går åt något håll alls, varken åt det bättre elle sämre hållet lägger in  bilder här på eländet det som är synligt... som sagt den stora vätskesamlingen är ju i kroppen och stökar runt =/

 
Bilderna är klickbara

onsdag... 8 dagar efter operation

Fortfarande på sjukhuset, kroppen jobbar hårt på att samla på sig vätska och läkarvetenskapen försöker få den att sluta med de dumheterna, idag ska jag kontrollväga mig och se om det har hjälpt något med vätskedrivande + att de ska kolla mina levervärden.

Man ska ju veta att det är en stor omställning för hela kroppen att koppla om som man gör i buken, hur man sedan omhändertar läkemedel och hur upptagningsförmågan blir kan vara lite indviduellt, och de andra organen får ju säkert en liten större belastning som de ska vänja sig med.

Den belastningen måste ju bli extra stor om det tillstöter komplikationer av olika slag, då tillförs mer läkemedel för att styra upp det hela och kroppen får mer att ta hand om, dess försvar blir kanske då att lägga sig på sparlåga på andra delar, inte så funktionellt i en kropp som ska samrabeta... =)  Jag hade galet ont i ryggen här om dagen... så ont så jag knappt kunde stå upprätt. Jag trodde det var för all vätska i buken... nu tänker jag Njurarna... kanske var det dom som signalerade stopp stopp stanna.... vi är överbelastade!

Det onda där gick ju bort, men samlandet av vätska eskalerar i kroppen... igår när jag skulle kliva upp ur sängen så hade mina fötter förvandlats till två bollar... Hoppsan! snyggt :-O

Får se vad som händer under dagen... nu ska jag ta mig till vågen för vägning.



Vad händer...

Kanske någon funderar, hur går det... varför skriver hon inget ? Hallå... lever hon?

Jo jag lever :) Men jag är fortfarande kvar på sjukan, vad vet vi... jo att jag har en infektion inte riktigt vad ännu men att infektionsvärdena måste vända och börja gå ner.
Vad har hänt sedan sist?
Jo det ena är ju skönt, tarmarna har kommit igång ordentligt, har gjort No.2 två ggr, det andra är lite av ett mysterium... vart tar alla vätska vägen... frågar de mig som bär runt det så är svaret givet, på CT´t i sin jakt efter läckage, blödningar eller andra eventuella orsaker till mina dåliga värden.  
såg dem en liten vätskeansamlig i nedrre delen av buken

Den lilla vätske ansamlingen skulle en elefanbebis kunna leva av ett halvvår känns det som, men så klart alla litrar med dropp/näring/näringslösning + det jag har hunnit dricka när jag inte haft förbud pga. väntatnde på ct/provsvar/ligga jour utifall de skulle behöva öppna igen. Jag fick inte dricka på nästan 2dygn  men vätska fick jag i mig... kisset som kom ut var nästan som sirap...och mängden oansenlig 4L dropp genererade typ 500ml kiss.... under en dag...
Kändes som jag skulle gå sönder i kroppen, buken var stenhård uppsvälld, min ena arm som fick en infart med dropp svullnade upp till dubbla storleken och jag kände mig bara sjukare o sjukare, trots att det nu hade vänt tempen var stabil, blovärden ligger stabilt, Puls/andning/syresättning bra! Skum känsla att känna sig friskare men ändå bli dåligare...

Måndagmorgon dags för kontrollvägning en vecka tididgare satt jag hemma dag före op och hade planerat klart soppor o grejer för första dagarna/veckan hemma... hade gått ner totalt 7kg under flytperioden
Måndagmorgon 3 veckor tidigare startade resan med VLCD...
Denna måndagmorgon.... ställer mig på vågen förväntar mig ingen nedgång då jag faktiskt helt klart samlat på mig en del vätska...
Resultat: UPP 8kg! Hmmm 8 kg på en vecka?!  Skulle jag skratta eller gråta... jag har inte bestämt mig ännu, men jag vet ju att detta är vatten/vätskeansamlingar.

Men nu vet i alla fall jag varför det känns extremt tungt och jobbigt den första veckan brukar ju vara bra resultat på nedgång... hmm ja ja min tid kommer den med!

Efter att detta var konstaterat så fick jag en vätskedrivande spruta in i sonden... och oh my God, jag kissade 3-4ggr helt normalt under måndag em/kväll, kändes som att det lättade lite runt alla organ i buken den värsta smärtan blev lite lättare att hantera.

Men idag har det sakta med säkert fyllts på igen kissandet fungerar sämre och de ska vad orsaken kan vara nåt är ju knas, kanske måste ha ett par dagar med fullt intag dryck också innan man kan göra en omvärdering  och dra slutsatser...

Nu ska jag vila en stund innan sköterskorna kommer och gör den festliga morgonronden... oh no, de sista 2 morgnarna har de fått sticka mig överalt för att hitta några kärl, samt kalla på stick-experter från olika avd... undrar vad det blir för process idag, spännande hehe :-)

Nåväl jag ska försöka sova någon timme till. det var en intensiv dag igår  och nu är en ny dag snart uppvaknad... regnet smattrar på fönsterblecket... tristessen breder ut sig.... Stockholm är grått och kallt, sjukhussalen är vit och kal...

Tack kära bror med sin fru och dotter som kom och förgyllde min vardag och salen med sin närvaro och fina rosor idag :)

Tack kära Vänner och dotter som kom på söndagen och piffade till söndags-em. :)

Undrar om det kommer någon i morgon... hoppas  :-P (man blir lätt lite bortskämd)


Lite trött på detta nu...

Dag fem efter op, jag borde vara hemma och träna in mina nya rutiter, inte sitta här på sjukhuset med komplikationer och droppställningar intrasslade i varandra.

Borde vara hemma och hasa runt i området på liten kissetur med hunden... inte hasa med droppställning för att klara lite kissetur med sig själv... Har inte  fått dricka något sedan igår först för att jag skulle på CT-röntgen, sedan för att de skulle få svar därifrån och därefter för att vara på säkra sidan utifall att dem skulle behöva öppna upp något, så klarar knappt att kissa nu =/

Men det är bara att härda ut, känner mig lite vek och kraftlös mellan varven men det är kanske ingen som förväntar sig att man ska dansa mazurka på sängkanten :)

En liten komplikation i samband med operation är ju faktiskt ingenting i jämförelse med att leva ett liv fyllt med komplikationer av fetma.

Lite feber o 2 påsar blod senare...

Jaha, här sitter man kvar på avdelningen, jag har fått två enheter blod och känner mig lite piggare... börjar lura på om jag har någon allvarlig störning i min varulvs-gen :) hihi
 Efter sista blodpåsen var det dags för tempen igen... och jag vet att jag har en rätt låg normaltemp och nu låg tempen på 39,7 hmm nåväl ett dropp till med antibiotika :)

Ingen idé att försöka analysera vad som kan vara fel utan bara gilla läget och hoppas att det blir rätt snart :)
Ska passa på att förflytta mig medans värktabletterna funkar ... mot köket och hämta en soppa :-D

Fredag... fortfarande inlagd.

Efter mina små läckage och dåliga värden blodtryck, blodvärden etc. så bestämdes det att jag skulle stanna ett tag, CT-buk röntgen stod nu på väntelista att göra, i och med det så fick jag vara kvar tor-fre.

Röntgen visade vad de misstänkte en liten blödning de skulle titta närmare på bilderna fredag morgon och ta beslut om hur gå vidare. I detta läge ville jag bara en sak och det var att det skulle vara bra nu så jag kunde få åka hem!

De kom in och väckte mig på morgonen och sa att de skulle lämna besked på ronden hur det skulle bli... Beskedet var at det inte var så stor blödning och att kroppen skulle troligen klara att ta hand om den själv. Jag skulle under dagen få två påsar blod och få stanna en natt till vilket ju känns så där... men vad är ett par extra dagar i resten av mitt liv :)


 


Första dygnen som opererad....

Kom upp på avdelningen ganska sent, hade några timmar på uppvaket då hjärnan inte riktigt ville koppla på andningen så tills att det synkade ordentligt så fick jag vara kvar på uppvaket, så fort jag slumrade till så slutade jag andas och apparaten pep. Sen när andningen började fungera okej så ville de att jag skulle gå och kissa en gång innan jag fick komma till avdelningen, kan ju säga att där fanns det inte heller någon vaken koppling mellan hjärnan och blåsan... Tyckte nog att jag var lite kissnödig så jag satt ett tag och försökte verkligen klämma fram några droppar... men icke, men på magen bredde en mörkröd fläck ut sig över sjukhus-skjortan det enda som rann var blod!

En sköterska kom in och sa lite förskräckt att här blöder vi och sen vart det snabbt ut och tillbaka på sängen för att lokalisera vart blodet kom från. Det såg faktiskt lite läskigt ut men man vet ju att vätska som hamnar på golvet har en tendens att flyta ut och se mycket mer ut än vad det är.

Efter lite tryckförband och omläggning av det hål som glipade så fick jag en kateter, inte så mycket att göra åt det, nu fick jag äntligen komma upp till avdelningen. De andra tre som gjorde operationen i samma vecka var redan på plats i salen skönt att komma upp och se lite bekanta ansikten, vi surrade lite men jag var nog inte supersocial utan ville nog bara sova =)

Och sova gjorde jag förutom avbrotten med kontroller av syresättning, puls etc.

Mycket av den vakna tiden går åt till att få i sig vätskor i olika former, kaffe, vatten, youghurt, olika soppor däremellan så är det bra att röra på sig man får själv se till att hämta sina soppor och föra statisitik över hur mycket man druckit och det går strålande.

Smärtan får man effektiva tabletter mot och det är tur, mina agraffer på det snittet som blödde på uppvaket släppte igenom mer under fm. fick ligga och avvakta utan förband för att se om det skulle ge sig men det gjorde det inte så jag fick ett par stygn extra som förstärkning.

Natten kom och gick kände mig lite småfrusen och sänkt, tempen nu på morgonen var inte riktigt okej blodtrycket lite lågt och blodvärdena likaså. så ev. blir jag kvar en extra natt... hoppas att det vänder för jag vill ju faktiskt hem. Men jag vill ju också att det ska vara bra... balansgång i livet igen!




RSS 2.0